Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫onalise´ra]
verb ~de ~t
in·stit·ut·ion·al·is·er·ar●etablera som fast inrättning eller sedvänja
sociol.musikfesten blev en begivenhet som borde institutionaliseras○ibl. med bibetydelse av alltför mycket organisationden institutionaliserade vården blir med nödvändighet opersonliginstitutionalisera ngtsedan 1963Subst.:vbid1-195479institutionaliserande,
vbid2-195479institutionalisering