Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
in|spärr·ar●vanligen lös förb., sespärra in
genom tvång placera i slutet rum
vanligen för längre tid
samh.han inspärrades på mentalsjukhusinspärra ngn (ngnstans)sedan ca 1710Subst.:vbid1-195374inspärrande,
vbid2-195374inspärrning