Svensk ordbok 2009, webbversion
verb inskrev inskrivit inskriven inskrivna, pres. inskriver
in|skriv·er1vanligen lös förb., seskriva in 2
föra in (ngn) i förteckning som bekräftelse på antagning
t.ex. till utbildning
pedag.samh.behörighet att inskrivas vid universitetinskriva ngn (i/på/vid ngt)sedan 1520-taletJungfru Marie Psaltarefornsv. inskriva
2vanligen lös förb., seskriva in 1
föra in som tillkommande del
i dokument e.d.
jur.en undantagsklausul inskrevs i författningeninskriva ngt i ngtsedan 1405öppet brev utfärdat av Nils Knutsson med gåvor till Vadstena kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. inskriva
3äv. lös förb., seskriva in 3
rita in (geometrisk figur av största möjliga omfång)
i en geometrisk figur
mat.inskriva en cirkel i en triangelinskriva ngt i ngtsedan 1727Subst.:vbid1-195104inskrivande,
inskrivning