Svensk ordbok 2009, webbversion

in`räkna verb ~de ~t in|­räkn·ar●ofta lös förb., seräkna 3 låta in­gå i viss grupp; vanligen i sam­band med beräkning af.vi är tio stycken med mig själv inräknad○spec. i ekonomiska samman­hang; i perf. part. ofta med funktion av ett slags prep.100 kr, momsen inräknad500 kr, inräknat momsinräkna ngn/ngt (i ngt), inräkna ngn/ngt (bland ngra)sedan 1489Stockholms Stads Jordebok 1420–1474fornsv. in­räkna Subst.:vbid1-194866inräknande, inräkning