Svensk ordbok 2009, webbversion

inpå [in´-el.-på´] preposition in|­på1all­deles in­till med riktnings- el. befintlighetsbetydelse Nollde vill inte ha ny bebyggelse inpå knutarna○äv. bildligt, särsk. i ut­tryck för att lära känna ngn e.d.han var tyst­låten och svår att komma inpå livetsedan 1476Stockholms Stads Tänkeböckerfornsv. in pa 2ett stycke fram­åt räknat från början av en tids­period Nollde satt och pratade till långt inpå nattensedan 1818