Svensk ordbok 2009, webbversion
in`pass
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
in|pass·et●snabbt inskjuten replik
komm.hon viftade otåligt bort hans inpassett inpass (om ngt/SATS)sedan 1846av lågty. inpas ’intrång’; trol. av ita. impaccio ’hinder; bekymmer’