Svensk ordbok 2009, webbversion
inn`esittare
substantiv ~n äv. vard. innesittarn, plur. ~, best. plur. innesittarna
inne|sitt·ar·en●person som mest vistas inomhus
t.ex. för studier
psykol.yrk.innesittarkvällsvenskarna är troligen mer innesittare än norrmännensedan 1892