Svensk ordbok 2009, webbversion

inn`esittare substantiv ~n äv. vard. innesittarn, plur. ~, best. plur. innesittarna inne|­sitt·ar·en●person som mest vistas inom­hus t.ex. för studier psykol.yrk.innesittarkvällsvenskarna är troligen mer innesittare än norr­männensedan 1892