Svensk ordbok 2009, webbversion

inn`ehåll substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en inne|­håll·et1total mängd som är in­rymd i ngt särsk. i behållare av o­lika slag af.maginnehållvärdeinnehållhon tömde ut väskans innehåll på golveten dunk med skvalpande innehåll○äv.total mängd bestånds­delar i blandning, kemisk förening e.d. innehållet i de nya bekämpnings­medlen(ngts) innehåll (av ngt), innehållet (i ngt)sedan 1790fornsv. innehald ’tankemängd’; efter ty. Inhalt med samma betydelse; till hålla 2total mängd tanke- och informationsstoff i text, med­delande e.d.; ofta i viss mots. till ut­formningen af.bok.innehållslösidéinnehållform och innehållboken har ett blandat innehållett intressant men o­systematiskt innehållläraren bad honom åter­ge huvud­dragen av innehållet i boken○äv. med positiv inne­börd i absolut an­vändningvärde­fullt tanke- eller informationsstoff fylla lektionerna med innehållen film som helt saknar innehåll○äv.(djupare) mening hennes liv saknar innehåll(ngts) innehåll, innehållet (i ngt)sedan 1512brev från riksföreståndaren Sten Sture (Handlingar rörande Skandinaviens Historia)