Svensk ordbok 2009, webbversion
verb inlöpte inlöpt, pres. inlöper
in|löp·er●(kontinuerligt) komma in
särsk. om meddelande(n)
af.sjö.nya rapporter från olycksplatsen inlöper hela tiden○spec. äv. om fartygofta lös förb., selöpa in
ankomma till hamn
inlöpa (ngnstans)sedan 1512 (i bet. ’ankomma till hamn’) SOU; 1703 i bet. ’komma in (om meddelande e.d.)’brev från biskop Vincent i Skara till rådet i Lübeck (Styffe)fornsv. inlöpa
Subst.:vbid1-194135inlöpande,
vbid2-194135inlöpning