Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
in|lån·ing·en●(en banks) mottagning av penningbelopp som tillfälligt får utnyttjas mot betalning av ränta
ekon.språkvet.MOTSATSantonymutlåning
bankernas totala inlåning var över 200 miljarder kr.○äv. mer abstrakt, spec. i fråga om ordinlåningen av engelska facktermerinlåning (av ngt) (i ngt)sedan 1878