Svensk ordbok 2009, webbversion

in`köpa verb inköpte inköpt, pres. inköper in|­köp·er●ofta lös förb., seköpa in göra in­köp av handel.museet har inköpt en tidig Zorninköpa ngtsedan 1503Stockholms Stads Skottebok 1501–1510fornsv. in­köpa Subst.:vbid1-193898inköpande; inköp