Svensk ordbok 2009, webbversion
in`köpa
verb inköpte inköpt, pres. inköper
in|köp·er●ofta lös förb., seköpa in
göra inköp av
handel.museet har inköpt en tidig Zorninköpa ngtsedan 1503Stockholms Stads Skottebok 1501–1510fornsv. inköpa
Subst.:vbid1-193898inköpande;
inköp