Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv,
neutr. ~
in·kom·pet·ent●som saknar personliga förutsättningar
för viss uppgift; i fråga om reella el. formella förutsättningar
admin.psykol.JFRcohyponymobehörig
han förklarades inkompetent för tjänsten○äv. om handling e.d.ledningens inkompetenta agerandeinkompetent (för ngt/att+V), inkompetent (att+V)sedan 1716