Svensk ordbok 2009, webbversion

in`komma verb inkom inkommit inkommen inkomna, pres. inkommer in|­komm·er●ofta lös förb., sekomma in 1 komma fram till av­sedd mot­tagare; om försända före­mål av o­lika slag samh.en skrivelse har inkommitett parti soffor har just inkommit○äv. med konstruktionsväxling (om av­sändaren)skicka in ngt inkomma med en skrivelse till skatte­myndigheteninkomma med ngt (till ngn/ngt)sedan 1346öppet brev utfärdat i Skänninge av Karl Magnusson med kvitto på betalning för gods (Svenskt Diplomatarium)fornsv. inkoma Subst.:vbid1-193706inkommande