Svensk ordbok 2009, webbversion
inkoativ
[
in
´
-
äv.
in
`
-
]
adjektiv
~t
in·ko·at·iv
●
som uttrycker inträdande av nytt tillstånd
om vissa verb
språkvet.
inkoativa verb som ”somna” och ”vakna”
sedan 1857
till lat.
inchoa
´
re
’börja’