Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
in·karn·at·ion·en●förkroppsligande
av abstrakt idé; vanligen så att en person tänks utgöra uttryck för idén
relig.Hitler framstår som inkarnationen av det onda○särsk. om Guds människoblivande enl. kristen troKristus som Guds inkarnationen inkarnation (av ngt)sedan ca 1820till inkarnera