Svensk ordbok 2009, webbversion
[-tsie´ra]
verb ~de ~t
initi·er·ar1sätta igång
viss verksamhet e.d.
databehandl.komm.regeringen vill initiera åtgärder som kan öka sysselsättningen○spec. datatekn.förse (variabel) med startvärde
initiera ngtsedan 1893; ökad anv. från 1960-taletefter eng. initiate med samma betydelse; jfr initiera 2
2inviga till viss värdighet
samh.han initierades i ordenskapitletinitiera ngn (i ngt)sedan 1786av lat. initia´re ’inviga’
Subst.:vbid1-193511initierande,
vbid2-193511initiering;
initiation (till 2)