Svensk ordbok 2009, webbversion
inigenom
[
in
´
-
el. med två huvudtryck
]
preposition
in|i·gen·om
●
äv. två ord
(till och) genom det inre av (ngt)
Noll
sedan 1451
Stockholms Stads Jordebok 1420–1474
fornsv.
in
i
genom