Svensk ordbok 2009, webbversion

ing`efära substantiv ~n ingefär·an●en krydda med skarp smak av jord­stammen på en tropisk kultur­växt kokk.ingefärsrotdet var för lite ingefära i peppar­kakornasedan senare hälften av 1300-taletUr en Antecknares Samlingarfornsv. ingefära, ingefär; av lågty. ingever med samma betydelse; av lat. zin´giber, grek. zingib´eris med samma betydelse, urspr. ’hornformad’ (efter rotens ut­seende); av indiskt urspr.