Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n
ingefär·an●en krydda med skarp smak
av jordstammen på en tropisk kulturväxt
kokk.ingefärsrotdet var för lite ingefära i pepparkakornasedan senare hälften av 1300-taletUr en Antecknares Samlingarfornsv. ingefära, ingefär; av lågty. ingever med samma betydelse; av lat. zin´giber, grek. zingib´eris med samma betydelse, urspr. ’hornformad’ (efter rotens utseende); av indiskt urspr.