Svensk ordbok 2009, webbversion

in`fånga verb ~de ~t in|­fång·ar●ofta lös förb., sefånga (hinna upp och) ta fast (förrymd) person, djur e.d. Nollinfånga mördareninfånga ngn/ngt (med ngt)sedan 1863Subst.:vbid1-193125infångande