Svensk ordbok 2009, webbversion

in`frastruktur substantiv ~en ~er infra|­strukt·ur·en●ekonomiskt bassystem som ut­gör grunden för ett (industri)lands försörjning om­fattande fasta an­läggningar, transport­leder, tele­system, utbildnings­väsen m.m. ekon.många av olje­länderna håller på att bygga upp en infrastruktursedan 1958