Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
in|flät·ar●vanligen lös förb., sefläta in
binda eller sno i en fläta
el. på annat sätt
kläd.komm.ett band var inflätat i håret○ofta bildligt(omärkligt) foga in
citaten var skickligt inflätade i framställningeninfläta ngt (i ngt)sedan 1640Subst.:vbid1-193023inflätande,
vbid2-193023inflätning