Svensk ordbok 2009, webbversion

in`fläta verb ~de ~t in|­flät·ar●vanligen lös förb., sefläta in binda eller sno i en fläta el. på annat sätt kläd.komm.ett band var inflätat i håret○ofta bildligt(o­märkligt) foga in citaten var skickligt inflätade i fram­ställningeninfläta ngt (i ngt)sedan 1640Subst.:vbid1-193023inflätande, vbid2-193023inflätning