Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
in|flytt·ar●vanligen lös förb., seflytta 2
komma till ny plats (eller ny bostad) för att bosätta sig
rum.MOTSATSantonymavflytta
nyinflyttadflera av medarbetarna på Göteborgsavdelningen är inflyttade stockholmareinflytta (ngnstans)sedan 1524Subst.:vbid1-193004inflyttande,
inflyttning