Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
in·fin·it·iv·en●en grundläggande verbform som i svenskan kan föregås av ordet ”att” och kombineras med vissa andra verb (hjälpverb)
och är uppslagsform i de flesta ordböcker, t.ex. denna
språkvet.infinitiv av ”sprang” är ”springa”sedan 1803av lat. (mod´us) infiniti´vus med samma betydelse; till infinit