Svensk ordbok 2009, webbversion

in`driva verb indrev indrivit indriven indrivna, pres. indriver in|­driv·er●vanligen lös förb., sedriva in fram­tvinga betalning av skuld e.d.; ofta med juridiska medel jur.indriva skattenindriva hyranindriva ngtsedan 1696Subst.:vbid1-192561indrivande, indrivning