Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
in·di·vidu·al·ism·en●åskådning som betonar den enskildes rätt gentemot gruppens krav
fil.psykol.MOTSATSantonymkollektivism
det konservativa partiet hyllade den nya individualismenden extrema individualism som hyllas i många westernfilmersedan ca 1850