Svensk ordbok 2009, webbversion
in
`
byte
substantiv
~t ~n
in|byt·et
●
det att ta emot (ngt) som (del)ersättning
vid köp e.d.
handel.
inbytespris
vi tar din gamla bil i inbyte när du köper en ny
(i) inbyte, inbyte (av ngt)
sedan 1950-talet