Svensk ordbok 2009, webbversion
in`brytning
substantiv ~en ~ar
in|bryt·ning·en●(militärt) inträngande
ekon.mil.pol.fienden gjorde en inbrytning på flanken○ofta bildligtbondepartiet gjorde inbrytningar i storstädernaföretagets inbrytning på den amerikanska marknadenen inbrytning (i/på ngt)sedan 1850; 1976 i bildlig bemärkelse