Svensk ordbok 2009, webbversion

in`avel substantiv ~n in|­aveln●fort­plantning mellan när­besläktade individer biol.sociol.långt driven inavel kan leda till degeneration○äv. bildligt, särsk.in­bördes beundran (i små slutna grupper) kultur­livet i huvud­staden präglades av inavelinavel (av ngra)sedan 1862