Svensk ordbok 2009, webbversion
[-preŋne´-el.-prenje´-]
verb ~de ~t
im·pregn·er·ar●ofta perf. part.
göra (vatten)tät eller motståndskraftig mot nedbrytning
genom tillsats av ämnen med isolerande m.m. egenskaper
tekn.impregnerat träjackan var inte impregnerad så han blev genomblötimpregnera ngt (med ngt)sedan 1856av fra. imprégner ’genomsyra; impregnera’; av lat. imprægna´re ’befrukta’; jfr pregnant
Subst.:vbid1-191923impregnerande,
impregnering