Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n illrar
illr·ar●ett mårddjur som har värdefull, svartbrun päls
och gärna håller till vid vattendrag
zool.JFRcohyponymfretthyperonymvessla 1
illern har blivit populär även som sällskapsdjursedan 1637trol. av da. ilder med samma betydelse, trol. en ombildn., efter bäver, odder ’utter’, marder ’mård’; jfr lågty. ilke, illeke eller ty. Iltis ’iller’