Svensk ordbok 2009, webbversion

i´del adverb ●med ute­slutande av allt annat än det som fram­går av samman­hanget NollJFRcohyponym1baracohyponymenbartcohyponym1blottcohyponymendast idel världs­artister på galande fick idel lov­ord för sina in­satseridel ädel adelseadel vara idel öraseöra 1 sedan 1538av lågty. idel ’ren; tom; fåfäng(lig)’; ev. besl. med 1id Idel ädel adel.Cello (kåsören Olle Carle), 1940