Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
ide·al·ist·en1osjälvisk person
som t.ex. arbetar oavlönat för ett gott syfte
psykol.yrk.vad vore idrottsrörelsen utan alla idealister?○ibl. äv. med tonvikt på oskuld, naivitet e.d.det är bara blåögda idealister som tror på ett helt jämlikt samhällesedan 18722anhängare av filosofisk idealism
fil.yrk.sedan 1722