Svensk ordbok 2009, webbversion

i´bis substantiv ~en ~ar ibis·en●typ av stork­fågel som har smal, båg­formigt nedåt­böjd näbb och som lever (kolonivis) i sump­marker el. vid grunda stränder i varma länder zool.JFRcohyponymskedstork ibiskultde gamla egyptiernas heliga ibisden svarta ibisensedan 1674av grek. i´bis med samma betydelse