Svensk ordbok 2009, webbversion
hö`rsägen
substantiv hörsägnen hörsägner
hör|säg·nen●i ett fåtal uttryck
(enbart) muntlig överföring av meddelande
vanligen med antydan om viss osäkerhet
komm.de flesta känner till händelsen åtminstone genom hörsägen(genom) hörsägensedan 1521