Svensk ordbok 2009, webbversion
hö`gskolelektor
substantiv ~n ~er
hög·skole|lekt·or·er●(titel för) person som är anställd för att undervisa och forska vid högskola
vanligen med doktorsexamen
numera ej officiell beteckning, ersatt av ”universitetslektor”pedag.yrk.sedan 1975