Svensk ordbok 2009, webbversion
hö`gdjur
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
hög|djur·et●person i aktad och inflytelserik ställning
vard.samh.yrk.det var massor av högdjur på kungamiddagen○urspr. om villebråd som bara fick jagas av privilegierade personer, bl.a. hjortar och rådjursedan 1779