Svensk ordbok 2009, webbversion
hö
`
gblad
substantiv
~et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~en
hög|blad·et
●
ofta plur.
(litet) oskaftat blad som sitter högt upp på stjälken på en växt
och utgör stöd för blommorna el. blomställningarna
bot.
JFR
cohyponym
svepe
sedan 1882