Svensk ordbok 2009, webbversion

hö`gblad substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en hög|­blad·et●ofta plur. (litet) o­skaftat blad som sitter högt upp på stjälken på en växt och ut­gör stöd för blommorna el. blom­ställningarna bot.JFRcohyponymsvepe sedan 1882