Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
håv·ar●ofta med partikel, särsk.hem, in, fram, upp
fånga (fisk, insekter e.d.) med håv
jakt.håva gäddahan håvade upp fina regnbågslaxar○ofta bildligt, spec.ta (värde) i besittning
ngt vard.han kunde håva in en vinst på 10 000 kr.○spec. äv.ta fram, ta upp
hon håvade upp en näsduk ur handväskanhåva (hem/in/fram/upp) ngtsedan 1671Subst.:vbid1-187680håvande,
vbid2-187680håvning