Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
hård·ing·en●stark och tuff person
med tonvikt ibl. på det fysiska, ibl. på det psykiska
vard.psykol.yrk.MOTSATSantonymmjukis
JFRcohyponymtuffing
lagets försvar bestod av idel hårdingaren hårding som inte låter sig bevekas○ibl. bildligt om person som gjort en anmärkningsvärd prestationvard.läste han in hela kursen på en vecka ― det var en hårding!en hårding (i/på ngt)sedan 1916