Svensk ordbok 2009, webbversion

härs`ken adjektiv härsket härskna härskn·are1som genom kemisk förändring fått o­behaglig lukt och smak om (fett­haltiga) mat­varor admin.kokk.härsket smörsedan ca 1520 SOU; formen härsken upp­träder först i slutet av 1800-taletPeder Månssons Skrifter på svenskafornsv. hersker; formen härsken trol. bildad genom an­slutning till härskna 2arg och vresig vanligen av ngn mer el. mindre trivial an­ledning vard.admin.psykol.han var härsken på henne för att hon inte hade ringthärsken (på ngn), härsken (över ngt/att+V/SATS)sedan ca 1620