Svensk ordbok 2009, webbversion

häng`driva substantiv ~n hängdrivor häng|­driv·an●snö­driva (på bergs­kam) som skjuter ut utan­för närmast nedan­för liggande om­råde t.ex. en fjäll­sluttning el. väg; med risk för ras, lavinutlösning m.m. geogr.rasta aldrig under en hängdriva!sedan 1950