Svensk ordbok 2009, webbversion
häm`nare
substantiv ~n äv. vard. hämnarn, plur. ~, best. plur. hämnarna
hämn·ar·en●person som utkräver hämnd
för egen el. annans räkning
komm.yrk.en västernbok med titeln ”Hämnaren från Montana”sedan början av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. hämnare