Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
hytt·en●litet, avskilt rum för speciellt ändamål
mest på fartyg; vanligen för övernattning med knappt utrymme för en el. ett par personer
arkit.för överfarten hade de beställt en hytt för två personer○ibl. utgörande en avskild, mindre byggnad e.d.badhytttelefonhyttsedan 1839av lågty. hütt med samma betydelse; eg. samma ord som 1hytta