Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
hyr·es|rätt·en●(form av boende som innebär) rätt att nyttja bostad under begränsad tid
enl. hyreskontrakt
ekon.form.jordbr.jur.JFRcohyponymbostadsrätt
hyresrättslägenhetfastigheter med hyresrätt○äv. om (kontrakt på) bostad som hyrs på detta sättbo i hyresrätthyresrätterna i uppgången omvandlades till bostadsrättersedan 1931