Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
hypo·fys·en●en körtel, belägen i anslutning till hjärnan, som styr produktionen av viktiga hormoner
bl.a. köns- och tillväxthormoner; ofta benämnd ”undre hjärnbihanget”
med.sedan 1905bildn. till grek. hypo´ ’under’ och phys´is ’natur; växt’, alltså eg. ’växt under (hjärnan)’