Svensk ordbok 2009, webbversion

hypofy´s substantiv ~en ~er hypo·fys·en●en körtel, belägen i an­slutning till hjärnan, som styr produktionen av viktiga hormoner bl.a. köns- och tillväxt­hormoner; ofta benämnd ”undre hjärnbihanget” med.sedan 1905bildn. till grek. hypo´ ’under’ och phys´is ’natur; växt’, allt­så eg. ’växt under (hjärnan)’