Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
hyckl·ar●uppträda på ett falskt medmänskligt eller blygsamt sätt i syfte att vinna sympati
komm.han var till synes skakad när konkurrenten blev sjuk, men alla visste att han hycklade○äv. i konstruktioner med objekthyckla vänskaphyckla tillgivenhethyckla (ngt), hyckla (med/om ngt/att+V/SATS)sedan 1597av lågty. huchelen med samma betydelse; av omdiskuterat urspr.
Subst.:vbid1-186492hycklande;
vbid2-186492hyckel,
hyckleri