Svensk ordbok 2009, webbversion
[hu`v-äv.huv`-]
substantiv ~en ~ar
huvud|för·handl·ing·en●viktigaste del av förhandlingsomgång
jur.○spec. jur.viktigaste, avgörande del av rättegång
efter förundersökning o.d.
eftersom vittnet uteblev måste huvudförhandlingen uppskjutashuvudförhandlingar (mellan ngra) (om ngt/att+V/SATS), huvudförhandlingar (med ngn) (om ngt/att+V/SATS)sedan 1882