Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
huttl·ar1visa tveksamhet
inför beslut e.d., särsk. huruvida ngt ska sparas el. ej
vard.komm.ta du resten av tårtan, det är inget att huttla medhuttla (med ngt)sedan 1772jfr no. hutla med samma betydelse, nederl. hoetelen ’slarva; fuska’
2behandla på föraktfullt eller nonchalant sätt
komm.en dam med skinn på näsan som inte låter sig huttlas medhuttla (med ngn)sedan 1712Subst.:vbid1-186086huttlande