Svensk ordbok 2009, webbversion

hun`dare substantiv ~t ~n hund·ar·et●mindre förvaltnings­område i det forn­tida Svea­land; ung. mot­svarande ett ”härad” histor.historia.samh.sedan 1000-taletrunsten, Vallentuna, Uppland (Sveriges runinskrifter)runform hu[-]tari, fornsv. hundari; nära besl. med hundra