Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
humm·ar●säga hm
som uttryck för undran, eftertanke, tveksamhet e.d.
komm.hon hummade och rodnade inför prästen○äv. enbart ljudhärmandesjunga hm
han hummade med i sångenhumma (ngt)sedan 1913till hm
Subst.:vbid1-185307hummande